Blogg

Alla blogginlägg

En danslärare full av skit

18/09/2018

Författare:
sandrina

Varje gång du drar fram dammsugaren ur städskrubben har du accepterat en inbjudan till en danslektion. Det kan verka långsökt, men dammsugaren lär dig nästan lika mycket om rörelse som en vanlig danslärare. Dock har den ett par brister i sin pedagogik som vi måste ha överseende med. Medans den traditionella dansläraren bjuder in danseleven till det som ofta kallas “dansstudion” har dammsugardansläraren också ett utrymme för sina elever, det brukar kallas “hemmet”. Den som besökt en vanlig dansklass någon gång vet att olika delar av en dansstudio utnyttjas för olika delar av klassen. I balettklassen börjar tex eleverna att arbeta vid stången, längs med sidorna av rummet för att sedan arbeta med mer dynamiska och rumsliga rörelser i mitten av rummet eller längs med rummets diagonal. “Hemmet” kan också delas upp i flera olika delar under benämningar som vardagsrum, sovrum, kök och hall och precis som dansstudions uppdelningar erbjuder dessa olika delar av hemmet olika fysiska utmaningar och rörelsekombinationer. Köket till exempel är kanske den mest komplicerade och händelserika delen av hemmet. Här samlas både smulor och damm och det krävs uppmärksamhet, styrka och uthållighet för att utföra de nödvändiga manövreringar och förflyttningar mellan stolar och bord som ingår i denna dammsugardans. Dammsugardansläraren undervisar sina elever i en universell dammsugarkoreografi som innehåller böjningar och sträckningar, lyft, en mycket karaktäristisk krökt rygg och nacke, och framför allt svepande, beslutsamma armrörelser. Sådan är dammsugardansen. Men dammsugardanslärarens koreografi tar inte bara hänsyn till det fysiska utförandet utan även till den rumsliga gestaltningen. Dansen rör sig till exempel ofta metodiskt från ena sidan av rummet till den andra. Även relationen till “musiken” är central i en dans med dammsugardansläraren.

Dammsugardanslärarens musik brummar igång direkt och oblygt, på hög volym och signalerar till danseleven att sätta fart, denne lotsas mellan soffa och bord, böjer och bockar, kröker på sig och sträcker på sig för att utföra koreografin så fulländat som möjligt. Dammsugaren är en tålmodig lärare och har förstått vikten av att låta eleven ta den tid hen behöver för att själv förkroppsliga rörelserna på det bästa sättet. Dammsugaren vet att det är precis som Aristoteles en gång sade, att “man blir vad man ofta repeterar”, därför låter dammsugardansläraren eleven jobba på i sitt eget tempo. Någon uttalad coachning eller feedback behövs inte, dammsugaren vet att med hjälp av ihärdig regelbunden repetition så fulländar snart alla elever grundrörelserna i dammsugardansen. Dammet är dammsugardanslärarens viktigaste medhjälpare i planeringen av undervisningen. En vanlig danslärare planerar sina lektioner utifrån elevernas förutsättningar, behov och intresse. Men i detta fall har dammsugardansläraren en mycket enklare filosofi. Dammsugardansundervisningen planeras enbart utefter omgivningens förutsättningar, det vill säga smutsets placering i förhållande till hemmets planlösning. En radikal pedagogik, kan tyckas, men ett effektivt sätt att fokusera eleven och försätta denne i det meditativa transliknande tillstånd som är karaktäristiskt för dammsugardansen.

Att dammsugarens danselev ger upp innan hela lektionen är utförd och koreografin är fullbordad är inget alternativ, damm och smulor ska bort från hela dansgolvet. Och om det nu mot all förmodan bara ska dansdammsugas i köket så ska iallafall hela köket dansdammsugas klart. Tro inte heller att dansdammsugningen är slut förrän dansdammsugarläraren är ordentligt avtackad och tillbakaställd in i städskrubben igen, fuskas det med minsta moment i nedvarvningen så riskerar både dansdammsugarläraren och dansdammsugareleven snubbelskador.

Det är ett välkänt faktum i träningssammanhang att nedvarvning och avslappning är viktigt för att markera ett mentalt avslut på arbetet och ett rituellt skifte in till det vardagliga tempot igen.
Dammsugardansläraren inleder avslappningsdelen med en tystnad som kontrasterar koreografins bullriga klimax, tystnaden hjälper till att föra tillbaka danseleven och läraren till nuet och ut ur de transliknande dansrörelserna. Den erfarne dammsugardanseleven känner väl igen denna avslutande impuls som åtföljs av den sista rituella bugningen ned mot dammsugaren och den initieringen av det kritiska rulla-in sladden-momentet. Men här har vi dock bristen i vår dammsugardanspedagog, för även om dammsugardansläraren poängterar den rituella vikten av att gå igenom både inledning och avslut så tar hen mindre hänsyn till andra övriga mer abstrakta kvaliteter i undervisningen.

Dammsugardansläraren är fullkomligt inkompetent när det gäller att inspirera sina elever. Hen saknar verktyg för att fömedla rörelseglädje, lekfullhet, kroppslig närvaro, rytm, känsla och inlevelse. Hen har dessutom, i ärlighetens namn, en musiksmak som närmast kan liknas vid någon postmodern konceptuell form av mycket hård, minimalistisk electromusik. Musikval, inlevelse och rörelsekvaliteter är centrala begrepp hos dom flesta hobbydanslärare men inte hos pedagoger som Volta EasyGo eller Elektrolux SilentPerformer. Detta måte vi dock ha överseende med av flera anledningar. Först och främst bör man inte ge sig av med en dammsugardanslärare under de förutsättningar som hen har: som en enkel hushållsmaskin bestående av elektronik, dammsugarrör och plasthölje. Det är nog väldigt svårt at att förmedla abstrakta mänskliga kvaliteter som inlevelse och känslor när man har ett hårt plastskal och ett tomrum fullt av skit.

Välj sedan ut en av dom, slut ögonen och förflytta dig i minnet till den situationen och den platsen. Försök förnimma hur du upplevde din egen kropp i det ögonblicket. Kändes den lätt eller tung? Vilka kroppsdelar befanns sig främst i medvetandet? Hur kändes andningen? hur kändes ansiktet? Låt kroppen kliva in i upplevelsen vid det tillfället. Lyckas du komma till en kroppsrörelse eller förnimmelse som gör dig glad, Detta positiva eller njutningsfulla tillstånd är huvudingredienten i det som jag vill kalla dans. Dans genom lekfullhet och glädje kommer i otaliga smaker och former och du har nu lyckats identifiera en personlig version alldeles själv. Nästa gång dammsugaren bjuder upp så kan du ta ett ögonblick för att förnimma en av dessa kroppsliga positiva upplevelser. Ta sedan modigt dammsugaren i handen, ta in siktet på dammet och låt dig svepas med i dammsugarkoreografins virvlande svängar. Låt din egen rörelseglädje inspirera din andning och din sinnestämning och var inte rädd för att tappa bort dig i koreografin, för du kan nog stegen utantill vid det här laget.
—-
Sandrina Lindgrens projekt Hushållets dansprotokoll undersöker möjligheterna för dans i
vardagen och fokuserar under hösten 2018 och våren 2019 på just dammsugning.